Årets sista blomma - en blekgul örebroare!

Tänk att den lyckades blomma till sist - innan vintern - solrosen från Örebro.

Redan i oktober märkte vi att något hände med de redan långa stjälkarna, de liksom styvnade och reste sig ännu längre upp mot skyn och började knoppa till sig i topparna.
Förra året fick vi en liten frösådd planta av Helianthus maximiliani från Per och Margareta, de ivriga frösamlarna och entusiasterna som vi träffat genom Glanshammars trädgårdsförening.
Per var lite missmodig, trots flera försök hade den aldrig hunnit blomma i deras trädgård, och nu ville han se om det kanske kunde gå här på Österlen - med våra långa milda höstar.



Och den lyser verkligen upp, även om man bäst njuter den från en liten stege.
Eller från fönstret på andra våningen.



Blir man hungrig och råvarorna tryter kan man också göra som siouxerna i NordAmerika, gräva upp rotknölarna och göra en soppa. Den är ju också nästkusin eller så till jordärtsskockan.
Tack Per o Margareta - vi ses i föreningen, som också är vår numera!

Förberedelser för kvällens - förhoppningsvis - 221 soppor

Här är den tvåhundratjugoförsta buketten vattenkrasse plockad för denna gång - och den behåller vi själva. Resten hämtades för en stund sedan av bonden Bengt på Mossagården för att till slut dyka upp i prenumererade ekogrönsakslådor i Lund o Malmö.

Nu ska här soppas, men först får den tjänstgöra som blombukett en stund.

Få bladgrönsaker är sig själv nock lika mycket som vattenkrasse, den klarar att fylla ut en hel soppkastrull alldeles själv, kanske bara i sällskap av några fattiga potatisar - o en skvätt grädde.

Alltså - hacka blad o stjälkar o fräs i lite ekosmör, tärna ner två skalade potatisar som också får brynas i smöret, och efter en stund häll över någon liter kokande vatten, koka en stund o mixa soppan slät o så grädden, salt, peppar - färdigt!

Vattenkrassen klarar livhanken ännu ett tag mycket tack vare att den skyddas av på dagen uppvärmda granitstenar i kanalen där kalkrikt källvatten alltid rinner.

Och på kvällen kommer kylan smygande - hoppas vattenkrassen står pall ännu en tid!

Smaklig måltid alla lådprenumeranter!

Vitlöken i hamn

Det har regnat över gården dom senaste veckorna.

Vitlöken har fått vad den tål och var nästan på väg att spricka av för mycket vatten.

Men nu kan dom lugnt hänga och torka under tak och det får regna bäst det vill.

Men lite sol och värme till våra tomater vore inte dumt.



Mångfald vill vi ha både bland tomater och människor.
Många tankar till dom drabbade i Norge.

Det regnar i Köpenhamn

Det regnar i Köpenhamn så mycket att vår mail och hemsida har hamnat under vatten därför går det inte att nå oss där men vill ni boka rum så ring 0414-24448 eller 0709559080.

VI har öppet: Trädgården alla dagar mellan 10-18
Plantskolan Fredag-Söndag 10-18
Grönsaker Fredagar och Lördagar 10-18
Trädgårdsköket Fredag-Söndag 10-18

I trädgården är allt utplanterat till slut, lammen växer på betet och dom underbara ankorna trivs i dammen.

Ullen

Denna vår har varit splittrad i många projekt så allt har gjorts med andan i halsen, men nu är årets lammning och fårklippning avslutad

Och ullen är på plats i trädgården.

Och barnen också!

Vi har öppnat och mycket återstår att plantera.

Välkomna!

Snönamin drar sig tillbaks

Äntligen börjar vintern ge med sig, snövågorna som vällde fram i här dalen lämnade förödelse och massor av växthusglasskärvor efter sig medan vi och djuren sökte skydd på de övre våningarna.



Dörren till stora växthuset förseglades i flera månader, men det tillhör historien.



Nu börjar isen på dammarna vattnas upp så smått, änder hittar hit - de ser magra ut i år - ta ni lite vattenkrasserötter o vad ni kommer åt!



Den förut så stolta palmkålen är stukad o redo för komposten,
men nya sådder är på gång.



Ja, vi tar väl ett varv till i år - vad ska man annars hitta på?

Fredagseftermiddag i badhuset

När det lackar mot helg är det inte fel att göra sig lite ren
och fin även om man bara är en höna.



I badet finns alltid viktiga saker att prata om på tu man hand,




och i grupp.

Ha en skön helg alla hönor och tack för veckans ägg!

Sportlovspromenad vid (is)havet

Vid Knäbäckshusen i östligaste hörnet av Rörum håller isen ett fast

grepp över strandens stenar och träd - det är förundrande vackert härnere -

ödsligt och tyst, havet hörs knappt av, det högblåa fria vattnet syns kanske en
trehundra meter från stranden, oåtkomligt.

Lurigheter i hemlighuset

Enligt kalendern börjar det bli hög tid att så tomater o chilipeppar men blotta tanken på att sätta små tomatbarn till denna frusna värld känns nästan oetisk. De isande vindarna bortifrån havet kryper ju rakt igenom alla koftor o halsdukar, nu för fjärde eller femte dagen i följd.

Det är åtminstone skönt att hålla till inne i badrummet där
golven värmer både odlaren o fröna…

Först ut blev sextio frön av sorten Zebrino, tätt följt av lika många BrandyWine. Därefter tjugoen
tomatsorter till; LemonTree, Sweet100, Bolzano, Belissimo, Green Sausage, Cherokee Purple, Gul Brandywine, Pineapple, Purple Calabash....

Odlingsåret är igång, men, det började inte så bra:

Nio pallar eko-jord landade häromdan ute på gårdsplanen. ”Alternativjord” var beställt - som så många gånger förr - nu från Weibulls Horto, det som tidigare hette Weibulls. På var och en av de plastinslagna pallarna satt en en liten etikett med texten ”Alternativjord” och man kunde se att påsarna var gröna som vanligt. Verkade bra, hej o tack till chauffören.

Allt frid och fröjd trodde vi, men när vi väl kånkat in lite påsar märkte vi att KRAV-märket saknades. Och inte bara det, det saknades både innehållsdeklaration och ordet Alternativjord. Det enda som stod på påsen var ”En Kronmullprodukt”. Vad tusan - rena lurendrejeriet! Självklart måste det som marknadsförs o säljs som ekologiskt vara kontrollerat och KRAVmärkt.
Annars äventyrar vi ju hela vår ekologiska verksamhet! Vi måste ju kunna uppvisa svart på vitt vad vi använder - inga grisar i säckarna precis!

Efter några varma telefonsamtal kom de och hämtade hela rasket. Och vi har nu bytt jordleverantör till Hasselfors - de kom dagen efter - tack för det!

Men tänk att man alltid måste vara på sin vakt
- allt är inte grönt som glimmar grönt!


Lurjorden från Weibulls Horto - ut i kylan igen!

Och nu till chilifröna - i år blir det ett tiotal olika sorter - däribland en riktig rackare som tydligen kan få tånaglarna att krulla sig…

Januarifynd i trädgården

När man ser grisarna äta så vällustigt så är det inte utan att man också blir lite sugen. Och nu när de hiskeliga snödrivorna börjar försvinna kan man kanske hitta ett o annat att ta med sig in i köket.

.

Ute i kållandet står brysselkålen i rader, det är bara att rycka upp en kålstock, det är ju ingen tjäle att tala om, och sen vrida av alla de små kålhuvudena o lägga i kastrullen.

De vintertrötta hönsen, som fått tillfällig asyl i uppdrivningsväxthuset, kan behöva lite uppmuntran; de får dela på stocken med de gröna bladen o jordklumpen.


Hönsen verkar för övrigt, i likhet med en själv, rejält trötta på vinterlivet och bara längtar efter att få kontakt med jorden. En dynghög får duga!

När vi gick i middagstankar där ute i trädgården passade vi också på att ta in lite vintersallat, machê. Den verkar helt oberörd av all nederbörd o kyla som passerat de senaste månaderna.



Hur kan den se så oförskämt fräsch ut där under snön? Har den glykol i ådrorna?

Glykol eller ej - den blir iallafall verkligt knapergod o söt med lite granatäpplekärnor o vinägrett.



Bon appetit!