torsdag 8 april 2010

Nedslag i Åmål

Efter en förvånansvärt snabb tågresa, sex o en halv timme, hamnade jag idag i dalsländska Åmål som ligger alldeles vid kanten av Vänern. Marie o jag var inbjudna att prata trädgård på Kulturhuset/Biblioteket på kvällen, tyvärr fick vi ändra lite i programmet, den myckna lamningen just nu gjorde att bara en av oss kunde åka. Marie drog nitlotten o fick bli hemma denna gång.

Eftersom jag anlände tidigt fick jag några fria eftermiddagstimmar att ströva runt i gamla delen av staden tillsammans med lokalreportern Elisabeth på Nya Wermlandstidningen. Vi kollade om det fanns nåt kul att titta på i trädgårdsväg, o det gjorde det minsann.
En stor o bred å, Åmålsån, flyter fram genom stan med en akveduktliknande stenbro att beundra, nära den hade man placerat stora sädesbingar för vinterfåglarna. Bra gjort!








När vi fortsatte nedströms hittade jag en ståtlig rad med knuthamlade pelaralmar, säkert femtio år gamla eller mer, på gräsmattan under träden låg vinterns bortgallrade grenar o väntade att krattas upp.





















Vilket fantastiskt jobb kommunens trädsgårdsarbetare gjort här, såna kulturhamlade träd är så vackra också utan löv, när man tydligt ser de vackra knutorna som bildats genom åren.

Bland alla klippta gräsmattor o perennrabatter hittade jag en väldigt fin ruta vanlig fältsten, som skulle påminna om forna tiders torghandel som idkades här vid Åmålsån.

Här i den äldsta stadsbebyggelsen såg jag också fina trädgårdsstaket, enkla men ändå omsorgsfullt gjorda.



















Tack Åmål för idag, med en stadig fot i historien kan man gå långt in i framtiden. Och tack Annika bibliotekarie för att du bjöd in oss till ert fina Kulturhus!

6 kommentarer:

  1. Tack själv Gustav! Du bjöd på en fantastisk kväll. Hälsa din kära Marie, klia alla lammen bakom örat och välkommen tillbaka till Åmål. /Annika:-)

    SvaraRadera
  2. TACK för en jättefin kväll! Önskar er Marie och Gustav allt gott och fortsatt inspiration i jobbet. Ni sprider naturlighet,värme och glädje, både för naturen och det mänskliga:)
    Emma och Anne

    SvaraRadera
  3. Tack Gustav för en väldigt trevlig, entusiasmerande o inspirerande kväll!

    SvaraRadera
  4. Tack för skönsång och en mysig och trevlig kväll med många skratt och fina bilder:-D
    Paula

    SvaraRadera
  5. Tack för inspererande kväll och fina kort och text om Åmål. Aprikosträdet, om man har ett växthus ca 8m2, modell mindre är ert alltså:), tar detta träd i så fall snabbt över hela växthuset eller tål det att klippas ner starkt? För jag vill ju ha toamter och gurka också. Tacksam för svar.
    Laila

    SvaraRadera
  6. Hej, ett aprikosträd växer sig fort stort o det är kanske lite tveksamt att ha en i ett så pass litet växthus, gör du det ändå får du vara beredd att klippa bort ganska mycket av årstillväxten efter skörd. Du kanske kan ha den i den mörkaste delen av växthuset så den inte skuggar tomaterna för mycket. Ett liknande träd är ju nektarin, där finns det dvärgformer att köpa som inte alls tar mycket plats, å andra sidan finns det nästan inget godare än en färsk aprikos...

    SvaraRadera