Hungriga harar

Fruktodlaren o biodlaren o ur-österleningen Hans Gustavsson från Sandvången, ja vi kallar honom BiHans rätt o slätt, kom förbi igår o vi pratade bort en stund, eller rättare sagt, en högtidsstund, för mitt i allt småpratet så kommer bra o viktiga tankar o idéer fram. Efter en slät kopp kaffe o lite prat om den o den så sa han plötsligt:


- Hararna har gått hårt fram med träden nu i vinter.

Och visst har vi märkt det även om man inte riktigt orkat ta till sig det och än mindre gjort något åt det. Hur som helst gick vi fram till fönstret o tittade ut mot äppelträdsgången i innerträdgården och den ljusa framgnagda innerveden tittar fram här o där på nästan alla de små äppelträden. Ändå står träden ju så nära huset, alldeles där vi o hundarna rör oss så gott som dagligen. Det höga snötäcket har ju också gjort att gnagskadorna når högt upp i träden.

Sedan går vi en runda i trädgården vilket knappt varit möjligt tidigare för all snö och man blir så himla ledsen när man ser alla skador på träden, man tappar först verkligen sugen. Vår äppelspaljegång, med RødIngridMarie som vi byggt upp under de senaste fem åren med sommarbeskärning och hängt tyngder i grenarna o som börjat ge jättefina senhöstfrukter.
Nu står dom nästan helt ringätna och kommer snart att kämpa för sina liv när savströmmarna i barken inte får flöda fritt.

- Och under snötäcket har säkert sorkarna haft det bra och kunnat härja fritt, sa BiHans. Och där har dom ju ingen brådska heller och ger sig inte förrän de putsat och gnagat i sig alla rötter, o sen står trädet där o blåser omkull så fort tjälen går bort.

- Hmm... Vad gör vi?

-Pensla dom med ympvax så fort ni kan, sa BiHans. Annars torkar dom ut så fort solen börjar värma på dagarna.Och skär tillbaka grenarna så trädet kan slå nytt. Ta vattenlösligt ympvax o en stor pensel för det är stora ytor som ska målas.


Sen for BiHans hem till sitt och vi står kvar och kollar lite närmre på skadorna, på de allra flesta träden finns på någon sida en hel bark kvar, till exempel vid stödpinnen har inte djuret kommit åt att gnaga helt runtom, så nog finns lite hopp.

Sedan går vi på skaren och kollar runt bland de andra träden och det finns gnagskador lite varstans men alla päronträd och alla plommonträd verkar ha klarat sig. Helt klart har äppleträd prioriterats av hararna, de har nog sötare bark. Och av äpplena är det som om Aroma o IngridMarie är mest begärliga, en del av dessa får vi nog ersätta med nya...


De träd som råkat hamna innanför hönsens elnät o där snön inte tyngt ner det för mycket har haft tur.
Träd som utrustats med gnagskydd har i en del fall inte heller klarat sig eftersom hararna lätt kommit upp högt för all snö.

Nu gäller det att rädda det som räddas kan. Ympvax var det ja, är det KRAV-godkänt månntro, det kan ju innehålla tillväxthormoner som visserligen skulle vara bra nu, det får vi kolla upp innan vi gör något.
Helt klart får vi senare i vår stärka barken med lera och koskit.

Kanske är det lönt att prova på en bryggympning på dom träden som är mest åtgångna.